Mer energieffektiva mekaniska ventilationssystem

Principskiss för ett FTX-systemPrincipskiss för ett FTX-system

Frånluftssystem (F), från- och tilluftssystem (FT) samt från- och tilluftssystem med värmeåtervinning (FTX) är olika mekaniska ventilationssystem som alla kan göras mer energieffektiva. F-systemet kan också kompletteras med en frånluftsvärmepump (FVP) för att återvinna den värme som finns i frånluften.

Frånluftssystem (F) är vanligast i nyare flerbostadshus och villor. F-system har ofta möjlighet att uppfylla ventilationskraven utan vädring. Men eleffektiviteten för äldre system är ofta låg och i de flesta fall saknas värmeåtervinning. Dessa system kan också ge dragproblem vintertid. Möjlighet till filtrering av tilluft kan finnas men utnyttjas sällan. 

Mekaniska från- och tilluftssystem (FT) är vanligast i arbetslokaler – kontor, butiker, vårdlokaler – men förekommer även i villor byggda främst på 1980-talet och en bit in på 1990-talet.

Dessa system kan uppfylla kraven på ventilationsflöden och är oftast utrustade med luftfilter.

I de flesta fall finns även värmeåtervinning (FTX). Fläktarnas elförbrukning är dock ofta relativt hög, värmeåtervinningen når sällan upp till dagens krav, filtreringen av tilluften är inte alltid så bra och klagomål på buller från fläktar är vanligt.

Däremot kan dessa system stänga ute eller dämpa externa bullerkällor med hjälp av ljuddämpning.

Problem med drag från felaktigt placerade och/eller felaktigt utformade don och/eller i kombination med för låga inblåsningstemperaturer är också vanligt. Det är inte heller ovanligt att övertempererad tilluft i kombination med felaktigt valda tilluftsdon inte omsätter luften i rummet på rätt sätt – detta kallas ibland kortslutning.

Mekaniska F- eller FTX-system fungerar bäst då byggnaden är relativt tät. Att konvertera frånluftsventilerade hus till FTX är i de flesta fall inte vare sig praktiskt eller ekonomiskt genomförbart då nödvändiga utrymmen för tilluftskanaler saknas.

Läs mer

Byt till en eleffektiv fläkt

I frånluftsventilerade bostäder är det oftast både enkelt och billigt att byta den befintliga frånluftsfläkten mot en ny mer eleffektiv fläkt med någon typ av varvtalsstyrning. Tvättstugor, badrum och toaletter kan förses med fukt- och/eller timerstyrda frånluftsdon eller en särskild fläkt för forcering. Grundflöde måste alltid finnas.

Matos i kök fångas väl upp antingen med en separat spisfläkt eller genom att man monterar en ny spiskåpa med inbyggd hjälpmotor där styrsystemet är integrerat med den centrala frånluftsfläkten (oftast en takfläkt). Alltför stora flöden i spisfläkten (> 100 l/s) ska undvikas då det ger stora värmeförluster och risk för dragproblem vid luftintagen.

Ett alternativ till forcerad ventilation av grovkök och tvättstugor är att installera torktumlare och/eller avfuktare.

Årstidsanpassa ventilationen

Man kan även utnyttja möjligheten till årstidsanpassad ventilation. När temperaturen ute sjunker ökar tryckskillnaden mellan ute och inne vilket underlättar fläktarbetet. Vid årstidsanpassad ventilation ska luftflödet aldrig underskrida angivna flöden i Boverkets Byggregler (BBR). Uteluftsdon med utetemperaturstyrd öppning får därför inte stängas helt även om temperaturen utomhus är -20 °C. Man bör också beakta att luften kan bytas ut effektivare om den tillförs undertempererad på vintern. Tänk på att höga luftflöden på vintern minskar den relativa fukthalten inomhus.

Uteluftsdon

Om tilluften behöver filtreras kan man montera olika typer av filter i uteluftsdonen. Observera att de standardfilter som följer med vid köpet oftast filtrerar bort endast grövre partiklar. Till grövre partiklar räknas även pollen, varför standardfilter räcker för detta syfte. Högre luftflöden kan i kombination med felaktigt valda eller felaktigt monterade uteluftsdon ge ökade problem med drag. Har man problem med drag kan man byta till bättre uteluftsdon.

Ökad filtrering och/eller extra ljudfällor ökar tryckfallet varför större och/eller fler don bör väljas.

Tilluftsradiatorer förvärmer uteluften

Det finns olika typer av tilluftsradiatorer som förvärmer uteluften innan den kommer in i rummet. En annan fördel med tilluftsradiatorer är att returtemperaturen från värmesystemet kan sänkas, vilket är positivt både för fjärrvärmesystem och för värmepumpar. Tilluftsradiatorer och deras termostatreglering skall utformas så att radiatorns vätska inte kan frysa.

Närvarostyrd och behovsanpassad ventilation

Vid större ombyggnader kan även möjligheten till närvarostyrd och behovsanpassad ventilation övervägas, se Boverkets byggregler BBR (2006-07-01) ”Närvaro- och behovsstyrning av ventilation”.

Frånluftsvärmepump i F-system

En investeringsmässigt dyrare lösning är att komplettera F-systemet med en frånlufts-värmepump (FVP) som gör det möjligt att återvinna den värme som finns i frånluften.

För villor och bostäder med direktverkande elvärme kan man välja en något enklare FVP som endast producerar varmvatten. Denna lösning ger totalt sett även en lägre el-användning.

För hus med vattenburen värme kan man välja en mer avancerad FVP som även bidrar till husets uppvärmning. Om husets huvudsakliga uppvärmning inte sker med el så innebär detta dock en ökning av elanvändningen (el till värmepumpens kompressor samt viss ökning av el till fläktar).

Om huset dessutom är anslutet till fjärrvärme, vilket är det vanligaste för flerbostadshus, så krävs troligen någon typ av samverkan eller integration med fjärrvärmeleverantörens system. Eventuellt låter man även i det fallet frånluftsvärmepumpen endast producera varmvatten. I så fall krävs även en intern ackumulatortank.

Driftoptimera FTX-ventilationen

I befintliga byggnader med FTX-ventilation kan det vara kostnadseffektivt att investera i ett nytt aggregat med eleffektiva fläktar och högre värmeåtervinning. Installation av modern teknik för mekanisk från- och tilluft med värmeåtervinning (FTX) ger oftast en stor total minskning av energianvändningen och endast en marginell ökning av elanvändningen.

Vid byte till nytt FTX-aggregat bör man helst uppnå ett SPF-värde på 1,5 kW/m3/s eller lägre, samt en temperaturverkningsgrad (exklusive fläktvärme) på 75 % eller högre.

Intags- och frånluftskanaler bör inspekteras och rensas vid behov. Dels för att säkerställa luftflöden och el-effektivitet, dels för att försäkra sig om att tilluftens kvalitet är god. Om filter i frånluftskanalen som ska skydda värmeväxlaren inte byts tillräckligt ofta kan det leda till övertryck i byggnaden (FTX-system) och/eller för låga ventilationsflöden (F- och FTX-system). Detta kan medföra ökad risk för kondens i byggnaden klimatskal och försämrad värmeåtervinning. Om rengöring/byte ska ske av den boende eller brukaren själv bör denne tydligt informeras om detta.

Nya intags- och avluftsgaller kan också övervägas. Nya till- och frånluftsdon, samt injustering av flöden till aktuell användning är också viktigt. Används deplacerande don måste man se till att tilluften kan tillföras lätt undertempererad.

Installera närvaro- och behovsstyrning om så är möjligt. 

Man bör även undersöka möjligheterna att tilläggsisolera ventilationskanaler (när de är förlagda på vind), stänga av återluften, sänka luftflödena till normenliga flöden i hela ventilationssystemet. Ventilationskanaler bör isoleras både mot värmeförluster och som kondensskydd.

Vid kanalgenomföringar är det av yttersta vikt att täta av mot klimatskalet så att dess lufttäthet bibehålls. Sådana otätheter ökar annars både energianvändningen och risken för fuktskador.

Undvik bullerstörning från ventilationssystemet

Ventilationssystemet bör ljuddimensioneras med avseende på ljuddämpare i kanaler, avdämpad uppställning av ventilationsaggregat, ljudisolering av aggregatrum, egenljudalstring i kanalsystem, överhörning mellan rum, etc.

Kontrollera tryckbalansen regelbundet

Kontrollera regelbundet med hjälp av fast installerad mätutrustning, alternativt kontrollmätning, att rätt tryckbalans upprätthålls över byggnadsskalet och i ventilationsaggregatet.

Det senare är speciellt viktigt för roterande värmeväxlare. Roterande ventilationsvärmeväxlare kan överföra gasformiga föroreningar (även om tryckbalansen i ventilationsaggregatet är korrekt).

Roterande ventilationsvärmeväxlare har hög återvinningsgrad och relativt låga tryckfall jämfört med plattvärmeväxlare eller vätskekopplade aggregat. Det är dock alltid viktigt att aggregaten är täta och att luftflödena är korrekta.

Ny utrustning ska levereras med mätuttag för flödes/tryckmätning.

Läs mera

Boverket Regelsamling för byggregler – Boverkets byggregler, BBR Boverket, juni 2006

Lilja, G. Luftbehandling 2 ISBN 91-23-92168-4, Liber Hermods, 1981

Abel, E., Elmroth, A. Byggnaden som system ISBN 91-540-5974-1, Formas, 2006

Vi är intresserade av dina erfarenheter

Vi har frågat våra medlemmar om vad de vill ha för hjälp av oss för att kunna genomföra energisparande åtgärder i byggnaderna, exempelvis sådana som föreslås i och med energideklarationen. De efterlyser bland annat möjligheten att ta del av andras erfarenheter genom beskrivning av praktikfall. Använd denna sida för att berätta för oss om just dina erfarenheter.

Senaste foruminläggen

Experten svarar

Låt andra besökare och våra energiexperter hjälpa dig med dina frågor om energieffektivisering.

Våra experter besvarar utvalda frågor som ställs via forumet på denna webbplats.

Till vänster ser du några av de senaste inläggen i forumet. Kanske sitter du själv på några av svaren? Var med och hjälp till du också!

  • Dela