Utvändig isolering av ytterväggar

För att få ner uppvärmningskostnaderna för en fastighet är det så gott som alltid lönsamt att se över byggnadens klimatskal. En utvändig tilläggsisolering av ytterväggarna minskar energikostnaderna och ger ett behagligare inomhusklimat.

Tekniskt sett är en utvändig tilläggsisolering av ytterväggarna att föredra framför en invändig. Det ger högre isoleringseffekt och den gamla konstruktionen blir varmare och torrare.

Bäst fungerar utvändig tilläggsisolering på homogena väggar av lättbetong eller tegel. Normalt är då att man putsar fasaden efter att man har gjort själva tilläggsisoleringen.

Ett skäl till att inte välja utvändig tilläggsisolering kan vara att byggnadens arkitektur är särskilt skyddsvärd och inte får ändras. Ett annat skäl till att inte tilläggsisolera utvändigt kan vara att fasaden består av ett ventilerat tegelskal. Då måste väggen byggas om så att isoleringen i den nya ytterväggen inte hamnar utanför luftspalten. I dessa båda fall kan en invändig tilläggsisolering vara lämpligare än en utvändig.

Läs mer

Vägg med skalmur före och efter tilläggsisolering Vägg med skalmur före och efter tilläggsisolering
Vägg med skalmur före och efter tilläggsisolering

 Värmeförlusterna minskar

Värmeförlusterna ut genom husets väggar kan vara mycket stora, 20 procent enligt Energimyndighetens beräkningar. När man ökar ytterväggarnas isoleringstjocklek (väggarnas U-värde sänks) minskar dessa värmeförluster och man behöver använda mindre energi till uppvärmning.

Om tilläggsisoleringen monteras utvändigt minskar värmeförlusterna genom tidigare dåligt isolerade och kallare konstruktionsdelar (köldbryggor vid t ex bjälklag). Detta gör att intilliggande väggar och golv blir varmare och uppvärmningsbehovet blir lägre.

Utvändigt tilläggsisolerade ytterväggar gör väggkonstruktionen mer lufttät. Antalet springor och otätheter där varm och fuktig luft kan sippra ut i väggen blir färre.

Innemiljön påverkas

I vissa byggnader står otätheter runt fönstren medvetet för en del av tilluften. När man tilläggsisolerar ytterväggarna blir det mer lufttätt även runt fönstren och de tidigare otätheterna kan leda till en betydande försämring av ventilationen. Detta gäller i synnerhet byggnader med få eller inga tilluftsventiler. Man bör därför alltid undersöka om ventilationen fungerar som den ska efter att tilläggsisoleringen genomförts.

Tilläggsisolering av väggarna gör att väggarnas inneryta blir varmare, vilket upplevs som en förbättring av inneklimatet. Känslan av kyla och drag från ytterväggarna blir inte lika stor som tidigare när man befinner sig intill väggen. Utvändigt tilläggsisolerade väggar gör även att golvytorna intill väggarna blir varmare. 

Viktigt att tänka på vid utvändig tilläggsisolering

  • Är den befintliga väggen fuktig? Ta i så fall reda på varför. Väggen måste vara torr innan man tilläggsisolerar
  • Ytterväggen ska efter tilläggsisoleringen ha fullgott regn- och vindskydd
  • Väggens ångspärr och lufttäthet måste fungera som för en nybyggd vägg efter åtgärden
  • Skapa rutiner för skötsel av det nya fasadmaterialet
  • Byggnadens tilluft kan minska efter åtgärden. Därför bör man alltid kontrollera att ventilationen är tillräcklig efter tilläggsisoleringen
  • Värmebehovet har sannolikt minskat efter åtgärden – det betyder att värmesystemet behöver justeras in för att fungera optimalt

Fasadens utseende förändras

En utvändig tilläggsisolering förändrar en fasads utseende. Takfoten sticker inte ut lika mycket, fönstren hamnar längre in i fasaden och huset får ett något ”svullet” uttryck. Detta kan ibland behöva rättas till genom att man t ex förlänger takfoten. Husets grundmurar/sockel kan också behöva byggas ut för att hamna i liv och/eller kunna ta upp tyngden av den nya fasaden.

Kulturhistoriskt värdefull utsmyckning på äldre hus går förlorad om man tilläggsisolerar utvändigt.

För att undvika att fasaden ändrar karaktär kan det eventuellt vara ett alternativ att tilläggsisolera genom att man sprutar in isolering i hålrum eller kanaler. En sådan tilläggsisolering ger dock oftast endast begränsad effekt. Exempel på material som används för detta är lös mineralull, skumisolering eller cellplastkulor. Tänk på att inte använda sugande material i konstruktioner som kan bli fuktiga.

Orrholmen i Karlstad

Orrholmen, ett BeBo-projekt, är ett 60-tals område med 10 st 7-våningshus. Området var i stort behov av upprustning och energikostnaderna har stigit kraftigt. Vattenskador via fasader, fönster och tak hade gjort att vissa lägenheter inte gick att hyra ut. Otätheter som gav drag måste kompenseras med mer värme för att man inte skulle frysa.
I samband med RoT-renoveringen gjordes en större översyn av ventilationssystemet. Man kunde förenkla kanaldragningen samt plocka bort en hel del onödig utrustning. Befintliga betongelement tilläggsisolerades med 70 mm cellplastskivor. De nya energieffektiva fönstren har ett U-värde på 1,2. Taket har tilläggsisolerats med 25 cm lösull.

Senaste foruminläggen

Experten svarar

Utbyte av fönsterlister

Vårt hus är byggt 1934. Fönstren som är original är i gott skick. Tätningslisterna har gjort sitt, så några fönster är lite dragiga. Borde jag byta ut fönsterlisterna eller hur resonerar man med så här gamla hus?

  • Dela