Åtgärdsbeskrivningar

I din energideklaration finns kanske förslag på åtgärder som energiexperten förslår att du skall göra för att minska energianvändningen i din byggnad. Eller kanske du har fått ett tips av en kollega, i stil med "du borde byta fönster!"
Du vill gå gärna veta vad dessa åtgärder betyder rent tekniskt, vad de medför i andra åtgärder, vad man ska tänka på då man genomför dem och vilka kostnader de innebär. Här får du svar på sådana frågor.

  • Klimatskärm

    Klimatskärm är ett samlingsnamn för de byggnadselement som håller kylan ute och värmen inne i en byggnad. Det är till exempel ytterväggar, källarväggar, tak, golv, fönster och ytterdörrar.
    Många krav ställs på dessa byggnadselement. De skall vara välisolerande, vind-, regn och ångtäta samt robusta och åldringsbeständiga. Och så förstås vackra.

    • Utvändig isolering av ytterväggar

      För att få ner uppvärmningskostnaderna för en fastighet är det så gott som alltid lönsamt att se över byggnadens klimatskal. En utvändig tilläggsisolering av ytterväggarna minskar energikostnaderna och ger ett behagligare inomhusklimat.

    • Invändig tilläggsisolering av ytterväggar

      I en invändigt tilläggsisolerad yttervägg blir den gamla konstruktionen kallare och mera fuktkänslig.

      Även om en utvändig tilläggsisolering av ytterväggarna generellt är att föredra framför en invändig, för att minska fastighetens uppvärmningskostnader, kan det i vissa fall ändå vara nödvändigt att tilläggsisolera invändigt.

    • Tätning av fönster och dörrar

      Att täta fönster och dörrar är en relativt enkel och billig åtgärd. Värmeförlusterna minskar, likaså ovälkommet drag, buller utifrån samt kondens (imma) i fönster- och dörrkonstruktioner.

    • Fönstren kan vara stora energitjuvar

      Gamla och dåligt isolerade fönster innebär stora energiförluster. Byter man till nya energieffektiva fönster eller kompletterar de befintliga fönstren med en isolerruta behåller man värmen inomhus. Uppvärmningskostnaderna blir lägre.

    • Tilläggsisolering av vindsbjälklag

      Att tilläggsisolera vindsbjälklaget är i de flesta fall både enkelt och kostnadseffektivt. Ser man över lufttätheten och ventilationen, är risken för fuktproblem inte överhängande.

    • Lufttäthet mellan väggar och tak

      Otätheter i väggar och tak finns oftast vid anslutningar mellan byggnadsdelar t.ex. vid golv- och takvinklar samt runt fönster och dörrar. Ett annat problemområde är installationsgenomföringar, exempelvis kanalgenomföringar i vindsbjälklag.

    • Solavskärmning

      Solinstrålningen genom fönster kan ibland bli alltför stor och ge upphov till överskottsvärme, speciellt under sommarhalvåret. Överskottsvärmen kan inte bara vara obehaglig, den kan också förstärka emissioner från byggnadsmaterial och inredning. Med hjälp av kylning eller ökning av ventilationen kan överskottsvärmen minskas, men detta är både dyrt och energikrävande.

  • Installationer

    Fläktrum

    Här hittar du åtgärdsbeskrivningar inom installationsteknik, till exempel om värmesystem, ventilationssystem, elsystem och avlopp. Som installationsteknik räknar vi också styr- & reglersystem och anläggningar för energiomvandling, till exempel värmepumpar, undercentraler för fjärrvärme och pelletspannor.

    • Närvaro- och behovsstyrning av ventilationen

      Ett bra inomhusklimat och en sund arbetsmiljö är i hög grad beroende av ventilationen – att frisk luft förs in i byggnaden och förorenad luft förs ut. Alltför kraftig ventilation drar emellertid ut värme ur huset och kostar därmed pengar i onödan. Genom att anpassa ventilationen efter det verkliga behovet vid varje givet tillfälle kan besparingar göras.

    • Energieffektiv belysning

      Belysning står för cirka femton procent av världens elanvändning och över fem procent av växthusgasutsläppen. I Sverige bedömer Energimyndigheten att hälften av de cirka 14 TWh som årligen används för belysning kan sparas. Med den senaste belysningstekniken finns det alltså en mycket stor energieffektiviseringspotential både globalt och i Sverige.

    • Byte av cirkulationspump

      Cirkulationspumpen pumpar varmt vatten från värmekällan, tex fjärrvärmeväxlaren, värmepumpen eller pannan, till värmeelementen eller golvvärmeslingorna och tillbaka till värmekällan . Gamla och oreglerade pumpar som går dygnet runt och året om är riktiga energitjuvar. Att byta till en modern cirkulationspump med frekvensomformare sänker energikostnaderna och kan också ge högre boendekomfort.

    • Byte av fläktmotorer

      En elmotors inköpskostnad är i regel inte större än kostnaden för användning av elenergi under några månaders kontinuerlig drift. Trots detta är det allra mest lönsamt att byta fläktmotorer i samband med andra underhållsåtgärder eller utbyte av fläktaggregat etc.

    • Mer energieffektiva mekaniska ventilationssystem

      Principskiss för ett FTX-system

      Frånluftssystem (F), från- och tilluftssystem (FT) samt från- och tilluftssystem med värmeåtervinning (FTX) är olika mekaniska ventilationssystem som alla kan göras mer energieffektiva. F-systemet kan också kompletteras med en frånluftsvärmepump (FVP) för att återvinna den värme som finns i frånluften.

    • Effektivisera frånluftssystem

      Principskiss för frånluftssystem (F)

      I frånluftssystem tillförs luften på samma sätt som i självdragssystem, d.v.s. via uteluftsventiler och otätheter i klimatskärmen. Frånluften förs ut ur huset med hjälp av frånluftsfläktar via kanaler i exempelvis kök och badrum. På så sätt hålls en konstant undertryck i byggnaden, vilket minskar risken för fukt- och mögelproblem.

    • Effektivisera befintliga självdragssystem

      Självdragssystem är vanligast i bostäder byggda före 1970. Dessa äldre ventilationssystem bygger på att frisk luft tar sig in i byggnaden genom ventiler och otätheter, men uppfyller sällan dagens krav på komfort, luftflöden, el- och energieffektivitet.

    • Injustering och reglering av vattenburen värme

      Äldre värmesystem ger ofta dålig värmekomfort och kräver onödigt hög energianvändning. För att hålla jämn värme i bostäder och lokaler krävs också ett styr- och reglersystem som anpassar effekten till behovet.

    • Injustering av ventilationssystem

      Ett väl injusterat ventilationssystem är en viktig förutsättning för effektiv energianvändning i byggnader. I samband med installation eller ombyggnad av ventilationssystemet ska alltid en injustering genomföras. Injustering och luftflöden kontrolleras sedan regelbundet i samband med de obligatoriska ventilationskontrollerna.- OVK. En rätt utförd injustering minskar också risken för dåligt inomhusklimat, ventilationsljud, fukt- och eventuella radonproblem.

    • Uppgradera befintliga styr och regler vid direktelvärme

      För att upprätthålla ett gott inomhusklimat i bostäder krävs förutom ett värmesystem också ett styr- och reglersystem som anpassar effektavgivningen till behovet. Äldre styr- och reglersystem fungerar ofta bristfälligt vilket leder till försämrad termisk komfort och onödigt hög energianvändning. Äldre elradiatorer är oftast utrustade med bimetall-termostater. Dessa fungerar med åren allt sämre, med stora temperatursvängningar och ”knäppande” radiatorer som följd.

  • Apparater

    Apparater

    Här kan du hitta information om åtgärder för att minska användningen av fastighets- och hushållsel genom att välja rätt apparater.

    • Tvättmaskiner och torktumlare

      En ny tvättmaskin ska vara energieffektiv, tvätta rent, skölja bra, centrifugera väl, vara lättanvänd och den ska inte bullra. Alla tvättmaskiner lever inte upp till dessa krav! Torktumlarna torkar som regel tvättgodset väl och har under senare år blivit mer energisnåla.

    • Välj energisnåla kylskåp, kyl- och frysskåp och frysboxar

      Kylar och frysar står på dygnet runt och drar el i kanske 15 år. De står för en femtedel av hushållselen. Därför är det smart att låta energimärkningen styra när man ska köpa nya kyl/frysskåp. De energisnålaste kylskåpen är numera märkta med A++. En ny kyl/frys drar ca 270 kWh mindre per år jämfört med en gammal.

    • TV-apparater och datorer

      TV-apparater och datorer är inte energisnåla bara för att de är nya. Mellan TV-apparater i samma tum-storlek kan energiförbrukningen variera kraftigt. Mycket av hemelektroniken drar också ström i standby-läge och har transformatorer som ständigt är kopplade till elnätet.

  • Generella åtgärder

    Man kan spara energi på många sätt, exempelvis genom att se över sina vanor och beteenden. Man kan också lyckas bättre med energisparandet genom ett systematiskt och planerat arbetssätt. Allt handlar naturligtvis inte om teknik och vissa "åtgärder" är svårare att avgränsa och kategorisera som just åtgärder.

    • Byt till grönare alternativ

      All energi och allt material som används påverkar miljön om kring oss. För att minska inverkan på miljö och klimat är det viktigt att känna till vilka processer som döljer sig bakom dem varor och tjänster vi konsumerar. Genom att se över olika alternativ och fatta beslut efter helheten kan vi utföra åtgärder för en minskad miljöpåverkan. Med ett beslut i taget kan vi byta till ett grönare alternativ.

  • Dela